Släkten von Krusenstierna består av två släktgrenar. Den ena släktgrenen har sitt ursprung i Sachsen-Anhalt i Tyskland. Som stamfader räknas pastorn Johannes Krause, död 1558, vars sonson Philip Crusius gick i svensk tjänst i Reval 1644. Där utnämndes han först till assessor vid borgrätten och sedan till ståthållare. Han adlades 1649 av drottning Kristina med namnet von Kruus, som vid introduktionen den 6/11 1650 ändrades till von Krusenstiern och von Krusenstjerna. På vapenskölden i Riddarhuset skrivs namnet von Krusenstierna. Denna släktgren består av två grenar:
- Huvudmannagrenen, den estländska ättegrenen, upptogs i Estländska Riddarhuset 1746 och var delvis bosatt i Ryssland fram till 1918 och delvis i Estland fram till 1939. Den lever nu i Polen, Tyskland, Kanada och USA. En linje flyttade till Sverige 1929 och återvann representationsrätt på Sveriges Riddarhus 1945.
- Släktens yngre gren, den svenska ättegrenen, flyttade 1713 från svenska Finland till Sverige med Mauritz Adolf (1707-1794).
Den andra släktgrenen har sitt ursprung i Blekinge och hette före adlandet Grameen. Nils Grameen var gift med Johanna Maria, född von Krusenstierna och dotter till ovan nämnda Mauritz Adolf. De två sönerna, Mauritz Peter Grameen och Fredrik Vilhelm Grameen, adlades båda med namnet von Krusenstierna, adopterade på den yngre grenen i Riddarhuset, och gav upphov till följande adopterade grenar:
- 1:a adopterade grenen: Överstelöjtnanten, sedermera konteramiralen Mauritz Peter Grameen, adlad och adopterad von Krusenstjerna 1801, introducerad på Riddarhuset 1803.
- 2:a adopterade grenen: Majoren Fredrik Vilhelm Grameen, adlad och adopterad von Krusenstjerna 1805, introducerad på Riddarhuset 1806.
Medlemmar av ätten von Krusenstierna lever i dag i Sverige, Tyskland, Polen, Ryssland, USA, Kanada och Australien.
Släktens huvudman
Från och med 2010 tar Riddarhuset och Adelskalendern även upp medlemmar av ätten som bor utomlands och/eller har utländskt medborgarskap. Därmed har Aleksej von Krusenstern, född 1935 och bosatt i Moskva, varit släkten von Krusenstiernas huvudman fram till sin bortgång våren 2016. Då Aleksej var barnlös vid sin död förblir Otto Pancratius von Krusenstierna släktens representant vid Riddarhusets adelsmöte och sedan våren 2016 även ätten nr.460 nygamle huvudman (då han även var huvudman innan ändringen 2010).
Namnets stavning
Det förekommer olika stavningar av namnet. I den yngre svenska grenen och de adopterade grenarna, som är bosatta i framförallt Sverige, USA och Australien, förekommer stavningarna von Krusenstierna och von Krusenstjerna men också Krusenstjerna, utan prefixet von. I USA förekommer även Krusen och Cruse. I huvudmannagrenen, den estländska grenen, bosatta i huvudsak i Tyskland, Polen, Ryssland, USA och Kanada, förekommer stavningarna von Krusenstiern, von Krusenstjern och von Krusenstern.